Putsad fasad och revetering.

Stockholms putsade fasader är vackra i alla dess former och färger.
Fasadputs och revertering.

Vad menas med revetering? Många villaägare har en reveterad fasadputs men vet inte riktigt vad det betyder. Med revetering menas att man putsar på trästomme. Många av våra villor är putsade med denna metod. Blickar vi tillbaka så var reveterering av hus med trästomme ett sätt att försöka efterlikna stenhus som ansågs vara finare och denna metod blev ett sätt höja sin status på sitt eget boende. För att få putsen att fästa på trä tog man till lite olika metoder. Ett sätt var att hugga spår och låta utstickande träflisor sitta kvar och på så sätt försöka skapa ett fästande underlag för fasadputsen. Ytterliggare en gammal metod var att använda sig av träplugg som var inslagna i trästommen. Mera moderna metoder blev spiktegel som också är också en variant av putsbärare vi ser på hus med trästomme. En annan metod vid fasadrenovering som blev vanlig och tog över runt 1900 talets början som skulle bära puts på trästomme blev hönsnät som är stoppade med vasstrån. Detta nät spikades sedan upp på trästommen och fungerade som putsbärare. Denna typ av putsbärare kallas för vassmatta eller reveteringsmatta och denna metod använder man sig av även idag när man utför en fasadrenovering av reveterad fasadputs.

Puts på trästomme kräver rätt fasadputs.

Trä som material har en tendens att röra på sig mer än ett stenhus. Renoverar man ett reveterat hus är det därför viktigt att man putsar med rätt anpassat putsbruk. Ända fram till 1950 talet så använde man sig av kalkbruk vid fasadputsning. Efter det så blev det vanligt att använda sig av kc-bruk. Men putsbrukens egenskaper skiljer sig åt. Ett kalkbruk är relativt mjukt och poröst och klarar av att bättre ta upp dom rörelser som ett reveterat hus utsätts för. Man ska inte heller blanda olika typer av putsbruk. Många reverterade kalkputsade hus som har blivit renoverade eller kompletterade med ett kc-bruk är därför ingen bra kombination. Även om ett kc-bruk är hårdare och starkare så är det samtidigt mindre följsamt och kan inte ta upp rörelser lika bra som ett kalkbruk. Ett kalkbruk är att föredra. På dessa reveterade hus passar hårdare typer av putsbruk på mer utsatta områden som till exempel vid sockputsning.

Att renovera med traditionella metoder och modern teknik.

Tittar man på fasadputsens funktion så ska den skydda bakomvarande konstruktion i från alla typer av utomhusklimat och samtidigt ha en isolerande effekt så vi kan behålla värmen i våra hus. Förr i tiden blandades ofta putsbruk på plats. Detta kunde resultera i att man fick ett putsbruk med lite olika egenskaper i samma fasadputs. Kanske inte med någon större skillnad men skillnaden fanns ändå där. I dag köps det mesta färdigblandat från fabrik och fördelen med detta är att man får exakt samma mängd av olika beståndsdelar som putsbruket ska innehålla. Även metoder att påföra putsbruk skiljer sig åt. Nu använder vi oss av olika typer av putspumpar som sprutar upp bruket på putsbärare för att sedan bearbetas i stället för att påföras för hand. Samma metod fast med modern teknik.

Kalkmålning.

Har man en fasadputs som är kalkmålad tycker vi att man ska fortsätta med det. Tittar man på den traditionella kalkfärgen som oftast används på äldre k-märkta fastigheter så ger denna kalkfärg en mycket vacker lyster och åldras också på ett vackert sätt. Denna kalkfärg påföres i skikt ca 5-7 gånger. Naturligtvis kan antal strykningar variera för att uppnå ett fullgott resultat. Har man dessutom använts sig av ett pigmenterat putsbruk i likvärdig kulör som kalkfärgen så kan antal strykningar med kalkfärg minska. Med den mer moderna fabrikstillverkade kalkfärgen räcker det oftast med 2-3 strykningar för att få en helt täckande kalkmålning. Smaken är olika men många tycker att denna kalkfärg inte ger samma lyster som den traditionella kalkfärgen. Vi tycker att båda typer av dessa kalkfärger är vackra men ska naturligtvis användas var för sig på rätt objekt med passande putsbruk som underlag. Det finns också lite olika tillsatser som förändrar kalkfärgens egenskaper så man bör kontrollera innehållet i den kalkfärg man använder sig av så att det blir rätt från början.

Vanliga skador i fasadputs.

Vanliga skador man upptäcker i sin fasadputs är rörelsesprickor som kan bero på rörelse i vägg alternativt sättningar i grund. Putsbortfall beror ofta på fukt och vatten som kan orsakas av läckande plåtbeslag exempelvis ett gammalt rostigt stuprör. Om fasadputsen aldrig hinner torka ut ordentligt kan detta orsaka frostsprängning under vintertid. Fukten i putsen fryser och gör att fasadputsen sprängs sönder. Har man då också en reverterad fasadputs så kan fukt och vatten orsaka olika typer av skador på trästommen. Har man tur kanske man kan torka ut vattenskadan. I värsta fall kan man få rötskador i den bakomliggande träkonstruktionen som leder till ett mer omfattande renoveringsarbete. Ett företag som arbetar med fasadrenovering är www.fasadputsstockholm.se Dom har lång erfarenhet av fasadputsning. Att påföra ytskiktsputs på ett bra sätt kräver erfarenhet av fasadrenovering. Stänkputsning och spritputs ,rivputs samt kalkfärg är dom vanligaste ytskiktsputserna vi ser i dag om vi tittar på fasadputs utfört med traditionella metoder.