Håll putsfasaden ren om du vill att den ska hålla länge. Smuts och föroreningar fräter.

Det effektivaste sättet att undvika att en putsfasad vittrar sönder i förtid är att hålla den ren och snygg. Regelbunden rengöring förebygger skador och ökar putsade fasaders livslängd.

Smuts och puts är ingen bra kombination. Varken för ögat eller plånboken! En fasadrenovering kan vara kostsam. Det finns alltså dubbel anledning för husägare att hålla sina putsade fasader i gott skick och samtidigt undvika onödigt slitage i sin fasadputs.

– En putsad fasad håller längre om den rengörs med viss periodicitet. Förutsatt naturligtvis att saneringen utförs på ett kompetent och professionellt sätt säger Fasadkompaniet AB som specialiserat sig på putsfasaders åldrande och underhåll.

Osynlig smuts största hotet.

Det finns många orsaker till att skador kan uppträda på en putsad fasad. Smuts är en av dem.

– Synlig smuts behöver inte vara direkt skadlig. En nedsmutsad fasad kan ofta fräta mer på vårt estetiska sinnelag än på själva putsen. Smutsbildning kan dock vara ett tecken på att allt inte står riktigt rätt till i fasaden.

Ett allvarligt hot mot putsade fasader utgör däremot alltid den osynliga smutsen, främst luftföroreningar av olika slag. Dessa startar fysikaliska och kemiska reaktioner i fasaden som ögat inte ser. Reaktioner som på sikt kan ge upphov till försvagningar och allvarliga skador i putsskiktet om ingenting görs för att stoppa dem.

Gipsbildning.

När svavelföroreningar som finns i luften kommer i kontakt med den kalk som binder putsen, startar en kemisk process. Kalken ombildas till kalciumsulfat, alltså gips. Gipsbildningen i putsen förändrar efterhand fasadens fuktegenskaper. Gipsen sprider sig över fasaden och täpper till porerna i putsen, som därmed får allt svårare att andas och ventilera. Kondens och annan fuktighet blir kvar i fasaden. När det är kallt och vattnet fryser sprängs putsen, spricker och faller till marken.

Sanering är investering.

Att sanera en fasad från gips och annan smuts är visserligen förenat med vissa kostnader, men sett i ett längre perspektiv är åtgärden snarast att betrakta som en investering. Fasadens livslängd ökar, huset får ett estetiskt lyft och värdet på fastigheten upprätthålls.

– Om man inte gör någonting alls kan en putsad fasad klara sig i fyrtiofem, femtio år. Men då – om inte förr – brukar skadorna komma. Och efter så lång tid är risken stor att putsen är så förorenad och fasaden i så dåligt skick att det inte längre räcker med en vanlig sanering. Hela fasaden måste renoveras, det vill säga putsas om, och det är en verkligt kostsam historia för husägarna.

Lång livslängd med rätt underhåll

En putsfasad har inte obegränsad livslängd. Men rätt underhållen kan den hålla mycket länge.

– Men många småhusägare och ägare av flerbostadshus slarvar med underhållet. Med tanke på hur stora ekonomiska värden som står på spel är det märkligt. Det hävdas att Stockholms husägare årligen putsar om hus för hundratals miljoner kronor. Om underhållet sköttes bättre och förebyggande åtgärder sattes in i tid skulle renoveringsbehovet kunna halveras.

Vart tionde år? Att exakt ange med vilka intervall putsade husfasader bör saneras går inte.

– Det beror helt på var huset ligger och hur utsatt det är för föroreningar av olika slag. En fasad mot en hårt trafikerad gata kräver naturligtvis tätare underhållsinsatser än en småhusfasad i ett lummigt villaområde. Men att kalkylera med rengöring av fasaden vart tionde brukar vara en bra tumregel.

Bra information om fasadputs hittar du på dinbyggare.se

Att tänka på innan du sanerar fasadputsen.

Det finns många olika metoder för sanering av fasader. Alla är inte lika lämpliga. Faktum är att felaktiga rengöringsmetoder kan skada putsfasader mer än den smuts och de föroreningar de är ämnade att avlägsna. Om detta finns åtskilliga vittnesbörd. Innan du beställer en fasadsanering bör du därför förvissa dig om att det företag du tänkt anlita har sanerat andra hus med fasadmaterial liknande det som sitter på ditt eget. Begår referenser och tala med ägarna/förvaltarna av dessa fastigheter.

Fasadputsning.

 

Här kan man se en slätputsad fasadyta som är kalkmålad i Stockholm. Det är mycket arbete med att renovera putsade fasader som är kalkmålade. Man kan också se på bilden att  kalkfärgen är lite flammig och visar kalkfärgers typiska utseende som är karaktäristiskt mycket vackra.

Tittar vi på vår inhemska produktion och skillnader av kalkfärg så är Gotlandskalken helt kritvit medans kalk från Öland är aningen gultonad. Förenklat kan man också säga att det finns två typer av kalkfärg. Först kan vi ta den fabrikstillverkade. Fördelen men den är att det räcker med ca 2-3 strykningar för att färdigt resultat.

Traditionell kalkfärg har normalt ett arbetsmoment på ca 5-7 strykningar. I den fabrikstillverkade kalkfärgen kan det också finnas lite olika tillsatser som ger lite olika egenskaper. Tillsätter man en mängd av vitcement i kalkfärgen så kar man en kc-färg. exempelvis. Det gäller att kontrollera så man får rätt kalkfärg.

Ibland undrar man hur dom gamla murarna lyckades skapa dessa fantastiska fasadputser. Ofta stod dom och blandade putsbruk för hand på arbetsplatsen. Det gör man inte idag. Material levereras färdigt i säck där man endast tillsätter vatten.

Inte nog med det man var också tvungen att bära upp putsbruk i bruksrullar för egen kraft. Nu har man oftast olika hissanordnngar för material som ska på byggnadsställningar.

Idag sprutas putsbruk och ytskiktsputser på med maskiner dvs putssprutor av olika slag. Man kan säga att det är gammal teknik med moderna metoder. Att vara murare idag är forfarande ett tungt arbete men ändå inte som förr i tiden

Enklare underhålssarbete.

Underhållsarbete är viktigt med tanke på livslängden. Ett bra fasadunderhåll skjuter kostsamma fasadrenoveringar på framtiden och behöver inte heller vara så krångligt. Enkla saker kan man kontrollera själv.

Börja med plåtbeslagen och se att dom fyller sin funktion. Hängrännor och stuprör kontrollerar man från läckage så att inte fasad blir onödigt utsatt för vatten. Hängrännor resnar man ur för fri vattenavrinning. Även fönsterbleck är bra att kontrollera mot rostangrepp.

Hitta man olika defekter på plåtdetaljer bör man åtgärda detta omgående. Vatten kan skada fasadputsen på flera sätt bla missfärgningar och frostskador. Upptäcker man sprickor eller andra skador bör man laga detta så att inte fukt och vatten tar sig och förvärrar skadorna.

Det lönar sig alltid att göra egna kontrollerer med jämna mellanrum för att se vilken kondition fastigheten befinner sig i.

Man tittar även till andra delar av fastigheten. Har man ett tegeltak så kontrollerar man att tegelpannor är hela och byter trasiga. Fönster är också viktiga detaljer , för att inte en av dom viktigaste. Man ser efter kitt som lossnat eller om färg börjar flagna och åtgärdar detta för att skydda trävirket från skador.

Hantverk med anor långt tillbaka.

Att utföra fasadputsning är ett riktigt hantverk. En del av våra fasader är otroligt vackra och kräver stor yrkesskicklighet. Bilden ovan visar en äldre kalkfärgad fasadputs med en grov spritputs.Troligen krävdes det mycket arbete att måla denna fasadputs med kalkfärg då det är en tvåfärgad fasadputs. Det gäller att inte spilla ner den andra kalkfärgen så det gäller att maskera den kulör man först väljer att arbeta med. Man får heller inte glömma all övrig maskering av fönster ,plåtbeslag etc. Har man valt att kalkmåla med en kulör är det betydligt enklare. Specialister på fasadrenovering och olika typer av fasadputs hittar du här www.fasadkompaniet.se. Kompetent företag med duktiga murare som har utfört många fasadrenoveringar.

 

Vacker fasadbild.Fasaden är en grov spritputs med vitmålade släta fält.

Bilden visar hur struktur kan tänkas se ut på en stänkputsad yta. En sk Ädelputs med glimmer. När solen ligger på så gnistrar vissa stänk i fasadputsen. Många fastighetsägare har denna typ av fasadputs och vill gärna återställa detta vid fasadrenovering. Framför allt vanlig fasadputs på villor. Ädelputs är en kalk och cementbaserad ytskiktsputs som är mycket hållbar. Ädelputsen blev vanlig i mitten på 1900 talet.

 

Fasadputs och revertering.

Vad menas med revetering? Många villaägare har en reveterad fasadputs men vet inte riktigt vad det betyder. Med revetering menas att man putsar på trästomme. Många av våra villor är putsade med denna metod. Blickar vi tillbaka så var reveterering av hus med trästomme ett sätt att försöka efterlikna stenhus som ansågs vara finare och denna metod blev ett sätt höja sin status på sitt eget boende.

För att få putsen att fästa på trä tog man till lite olika metoder. Ett sätt var att hugga spår och låta utstickande träflisor sitta kvar och på så sätt försöka skapa ett fästande underlag för fasadputsen. Ytterliggare en gammal metod var att använda sig av träplugg som var inslagna i trästommen.

Mera moderna metoder blev spiktegel som också är också en variant av putsbärare vi ser på hus med trästomme. En annan metod vid fasadrenovering som blev vanlig och tog över runt 1900 talets början som skulle bära puts på trästomme blev hönsnät som är stoppade med vasstrån.

Detta nät spikades sedan upp på trästommen och fungerade som putsbärare. Denna typ av putsbärare kallas för vassmatta eller reveteringsmatta och denna metod använder man sig av även idag när man utför en fasadrenovering av reveterad fasadputs.

Puts på trästomme kräver rätt fasadputs.

Trä som material har en tendens att röra på sig mer än ett stenhus. Renoverar man ett reveterat hus är det därför viktigt att man putsar med rätt anpassat putsbruk. Ända fram till 1950 talet så använde man sig av kalkbruk vid fasadputsning. Efter det så blev det vanligt att använda sig av kc-bruk. Men putsbrukens egenskaper skiljer sig åt. Ett kalkbruk är relativt mjukt och poröst och klarar av att bättre ta upp dom rörelser som ett reveterat hus utsätts för.

Man ska inte heller blanda olika typer av putsbruk. Många reverterade kalkputsade hus som har blivit renoverade eller kompletterade med ett kc-bruk är därför ingen bra kombination. Även om ett kc-bruk är hårdare och starkare så är det samtidigt mindre följsamt och kan inte ta upp rörelser lika bra som ett kalkbruk. Ett kalkbruk är att föredra. På dessa reveterade hus passar hårdare typer av putsbruk på mer utsatta områden som till exempel vid sockputsning.

Att renovera med traditionella metoder och modern teknik.

Tittar man på fasadputsens funktion så ska den skydda bakomvarande konstruktion i från alla typer av utomhusklimat och samtidigt ha en isolerande effekt så vi kan behålla värmen i våra hus. Förr i tiden blandades ofta putsbruk på plats. Detta kunde resultera i att man fick ett putsbruk med lite olika egenskaper i samma fasadputs. Kanske inte med någon större skillnad men skillnaden fanns ändå där.

I dag köps det mesta färdigblandat från fabrik och fördelen med detta är att man får exakt samma mängd av olika beståndsdelar som putsbruket ska innehålla. Även metoder att påföra putsbruk skiljer sig åt. Nu använder vi oss av olika typer av putspumpar som sprutar upp bruket på putsbärare för att sedan bearbetas i stället för att påföras för hand. Samma metod fast med modern teknik.

Kalkmålning.

Har man en fasadputs som är kalkmålad tycker vi att man ska fortsätta med det. Tittar man på den traditionella kalkfärgen som oftast används på äldre k-märkta fastigheter så ger denna kalkfärg en mycket vacker lyster och åldras också på ett vackert sätt. Denna kalkfärg påföres i skikt ca 5-7 gånger. Naturligtvis kan antal strykningar variera för att uppnå ett fullgott resultat. Har man dessutom använts sig av ett pigmenterat putsbruk i likvärdig kulör som kalkfärgen så kan antal strykningar med kalkfärg minska.

Med den mer moderna fabrikstillverkade kalkfärgen räcker det oftast med 2-3 strykningar för att få en helt täckande kalkmålning. Smaken är olika men många tycker att denna kalkfärg inte ger samma lyster som den traditionella kalkfärgen. Vi tycker att båda typer av dessa kalkfärger är vackra men ska naturligtvis användas var för sig på rätt objekt med passande putsbruk som underlag. Det finns också lite olika tillsatser som förändrar kalkfärgens egenskaper så man bör kontrollera innehållet i den kalkfärg man använder sig av så att det blir rätt från början.

Vanliga skador i fasadputs.

Vanliga skador man upptäcker i sin fasadputs är rörelsesprickor som kan bero på rörelse i vägg alternativt sättningar i grund. Putsbortfall beror ofta på fukt och vatten som kan orsakas av läckande plåtbeslag exempelvis ett gammalt rostigt stuprör. Om fasadputsen aldrig hinner torka ut ordentligt kan detta orsaka frostsprängning under vintertid. Fukten i putsen fryser och gör att fasadputsen sprängs sönder. Har man då också en reverterad fasadputs så kan fukt och vatten orsaka olika typer av skador på trästommen. Med lite tur kanske man kan torka ut vattenskadan.

Undvik skador i byggnadens trästomme.

I värsta fall kan man få rötskador i den bakomliggande träkonstruktionen som leder till ett mer omfattande renoveringsarbete. Ett företag som arbetar med att renovera putsade fasader är www.fasadputsstockholm.se Dom har lång erfarenhet av fasadputsning. Att påföra ytskiktsputs på ett bra sätt kräver erfarenhet av fasadrenovering. Stänkputsning och spritputs ,rivputs samt kalkfärg är dom vanligaste ytskiktsputserna vi ser i dag om vi tittar på fasadputs utfört med traditionella metoder.